vego
Jag har varit vegetarian sen jag föddes. Eller närmare bestämt, lakto-ovo-marin-wingummi-vegetarian. Det betyder att jag är vegetarian men äter ägg, mejeriprodukter, fisk, skaldjur och smågodis (som det ju är animaliska produkter i). Eller enklare uttryckt: jag äter inte kött.

Det är alltid intressant att man får försvara sig för saker man inte gör. Passiv grönsaksätning har så vitt jag vet inte någon skadats av. Men i snart 40 år, sen jag föddes och växte upp i ett hem där man inte åt kött, har jag fått redogöra i detalj varför jag är vegetarian och vad det egentligen innebär.

Hur kan man som vegetarian äta ägg men inte höna? (Jag äter inte djur men ägg är liksom inte djur). Varför har jag läderskor men äter inte nötfärs? (Jag äter varken kor eller skor). Hur kan jag äta fisk men inte gris? (Fiskar har inga känslor men det har grisar) (Bara skoja, jag gillar inte kött helt enkelt, tycker inte det smakar gott).

MEN HALLÅ VAD ÄR DU EGENTLIGEN?
Jag är så trött på frågan att jag somnar stående och skyller på narkolepsi för att slippa svara.  Jag är en mullig, medelålders mamma som äter massa grönsaker och pasta, på tok för mycket mackor och godis men inget kött.  Jag köper eko, tänker på tillsatser och försöker äta sånt som jag tror är bra för min kropp och miljön. Men vegetarian står det varken på mitt visitkort eller i min CV.

Kan vi inte bara ta bort ordet vegetarian och istället prata om vad vi äter och varför. Måste det vara VEGETARIAN som ju fortfarande innebär rödvinsvänster, militanta ungdomar med lugg och 300 poäng i praktiskt filosofi. Skolor skulle tjäna på att skriva IDAG GRÖNSAKSGRYTA. IMORGON BIFF istället för att ha en påtvingad ”vegetarisk dag” som bara signalerar kokt höbal med örter. Jag önskar att fler kunde lägga energin på att tänka över vad de själva stoppar i munnen istället för att fundera på om en vegetarian får ha pälsmössa eller äta hönsbuljong.

Dessutom betyder vegetarian olika i olika länder. Det fick jag lära mig när jag var på studiebesök i Korea för några år sen. Jag är vegetarian men äter skaldjur, sa jag som vanligt. Sen satt jag där med ris och grillade skalbaggar på tallriken. En vanlig rätt för dem men en chock för mig. Det var för övrigt då jag slutade kalla mig vegetarian. Nu säger jag bara att jag inte äter kött eller fågel. Och absolut inte insekter. Eller skor.

 

Ps. Ja på bilden äter jag icke-PK ost med vassle. Shoot me.

Ps 2. Här är min tolkning av SVT:s Vegorätt

 

Texten publicerades första gången 2013 i tidningen Mersmak.

Kategorier: Blogg

5 Kommentarer

Lars-Erik Litsfeldt · 2016/01/24 kl. 1:05 pm

“Shoot me” låter så drastiskt. Finns det inte såna där anordningar på tivolin där en person sitter på en hylla ovanför en litenbassäng och sedan får folk kasta prick på någon blupp och vid träff faller personen ned i bassängen? Eller också får var och en äta vad de vill.

Jenny/Minerva · 2016/01/24 kl. 2:02 pm

Det kallas Mafism när man inte äter däggdjur!

Malin · 2016/01/26 kl. 11:27 am

Hear hear!
Tydligen för kort att bara skriva hear, hear så jag skriver väl en mening till då

Jens · 2016/06/18 kl. 7:50 pm

Tack för ett bra inlägg, som kock så avskyr jag folk som säger att som är vegeterianer men äter kyckling, fisk, skaldjur etc varför inte bara säga att jag inte äter (valfritt protein) istället för att säga att du är låtsas vwgeterian. Själv är jag en vegeterian som
Äter kött 🙂

Ps. Hälsa din syster att det var länge sen jag anade några ugglor i mossen 🙂

Anonym · 2016/11/29 kl. 8:39 pm

Ifall det skulle finnas en enorm, blaffig “likeknapp” på den här sidan skulle jag klickat på den så mycket jag bara orkade!

Skriv et svar til Lars-Erik Litsfeldt Annuller svar

Din e-mailadresse vil ikke blive publiceret. Krævede felter er markeret med *